Nr 233.




Mollvig kom förbi. Åt lussebulle och drack vatten. Passade på att kika runt i lägenheten, provhoppa golvet, lukta på Lolas kvarglömda gnagben och plocka med värmeljusen fast att hon inte fick. Att fånga henne på kort gick nästan inte.



Det var bara de korta stunderna när hon stannade, pekade på någon av mina fåglar, och sa "kacka!" som jag kunde passa på att knäppa en bild.
När hon vuxit upp kommer hon minnas mig som den konstiga tanten som hade lägenheten full av läskiga, döda, djur. Jag får försöka förhålla mig till det.


Kommentarer
Postat av: Karolina

Mina syskonbarn kommer minnas mig som den konstiga tanten som bor i Liseberg och som hade lägenheten full av saker av porslin som de inte fick leka med. Det är som sagt bara att lära sig att leva med det och att då och då muta med godis.

2010-11-27 @ 16:11:40
Postat av: Moa

Muta är röda tråden i relationen.

2010-11-27 @ 19:36:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0