Nr 17.


I fönstret mitt emot vår balkong bor en liten söt farbror. Om dagarna har han tv:n på så högt att det ekar i hela kvarteret. Då och då stapplar han fram till fönstret, drar undan gardinen, vinkar glatt med sin käpp och ropar "Hola!". Då ropar vi "Hola!" tillbaks och men sen tar vårt ordförråd slut så då föjer små improviserde charader om vädret. Efter det avslutar han med en glad slängpuss innan han stappar tillbaka till sin fotölj igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0