Nr 903.
Låt mig presentera...
Hängmattan.
Min nya kärlek.
Nr 902.
Ska vi leka den där leken när ni memorerar var alla sakerna står och sedan får ni blunda och när ni blundar flyttar jag på en sak och när ni tittar ska ni gissa vad jag flyttat på?
Bra! Då börjar vi:
Blunda!
Titta!
Nr 901.
Mors dag.
Nr 900.
Det är inget att vänta på, jag firar mitt niohundrade inlägg genom att fortsätta på mitt inslagna drinktestarbloggspår! Håll i er!
Recepten hittar man mycket fiffigt genom att trycka på namnet på drinken. Och ja, de fina bilderna är bilderna jag lånat från recepten - och recepten har jag hittat på SMPLiving. De fula bilderna har jag tagit själv.
Jag startade sessionen genom att köpa hem saker. Mycket saker. Allt från sockervadd till ingefära. Jag kokade basilikasockerlag, jag frös in campariiskuber, plockade klöverblad och rostade blåbär som om det inte fanns någon morgondag. Nu jävlar skulle jag hitta min bästa!
En av mina mer avancerade. En päronnektarginingefärssockerlagsdrink med campariiskuber som lite tjusigt skulle smälta ner i drinken och sakta färga den röd likt en solnedgång. Låter tjusigt?
Ha! Det var det inte. Den blev så otjusig och så smaktråkig att den inte ens förärades med en bild. Jag bjuder på ytterligare en bild som SMPLiving tagit istället. Då såg den god ut.
Smältandehjärta-drinken hamnar i bott på betygen denna omgången - såpass i botten att jag måste göra om den en annan gång. Den måste kunna bli bättre!
Består främst av champagne och granatäpplejos. Enkel att göra, tråkig att dricka...
... men ganska tjusig!
Såpass tjusig att min version förtjänar två bilder.
Den hamnar på femte plats - och det var utseendet som räddade den.
Nu börjar det bli spännande! Sake-drink!
Tjusig, sval, elegant - och ptja en helt ok aptitretardrink. Inte så mycket smak men desto större elegans.
Sake-tinin hamnar därför på en fjärde plats - och återigen: det var utseendet som räddade den.
Sockervaddsdrinken! Eller ah, isoleringsdrinken som många trodde. Ett alternativ till nyårschampagnen lovade receptet. Och varför inte?
Själva drinkgörandet börjar med att man köper SOCKERVADD! Hur kul?! Fantastiskt kul! Man måste inte ha ena fingret i bandage, det är valfritt. Men för mig bidrog det till känslan.
Sen blandar man ihop lite guldiga grejer tillsammans med ingefärapulver (vilket man ska ta det lugnt med eftersom det är starkt nysningsframkallande)...
... och ser till att de fastnar på glaskanten.
ja, sen blandar man drinken - sätter på ett lock av sockervadd och dricker upp det hela!
Drinken - god.
Sockervadden - Asså. Nej. Kletig, söt och ivägen. Skippa den.
Sockervaddsdrinken hamnade alltså på en tredje plats. God! Tjusig! Och kladdig.
Den finaste, enligt mig. I alla fall på deras bild.
På min bild...
... lite mer grumlig. Men mynta och basilika i kombination? Inte så tokigt! Rätt gött faktiskt. Lite som en mojito i smaken.
Provade att blanda både på rom och vodka (eftersom vi hade rom så det precis räckte till två drinkar och just när jag var färdig så tappade jag ut den ena i vasken - grät en skväll och greppade sedan vodkaflaskan) och resultatet var nästan det samma.
Det som gjorde mig besviken var isen. Receptet lovade att om man kokade vattnet först så skulle isbitarna bli klara och genomskinliga och de små klöverbladen man hade plockat och lagt i skulle synas på ett tjusigt sätt. Det var inte sant. Sanningen var att trots kok såg det ut så här:
Inte särskilt upphetsande.
Men trots detta hamnar St. Patricksday-drinken på en andra plats. Frisk och härlig!
Sist och så himla mycket godast! Den här alltså! Basilikasockerlag och rostade blåbär i en margarita - win, win, win! Ja, ni märker; Utropstecknen vill aldrig ta slut!
Och dessutom: Så himla snygg!
Trots att vi inte hade huvudspriten, Grand Marnier, hemma blev den kanske exakt den godaste hittills.
Och finaste.
Rostadeblåbärochbasikilamargaritan kammar hem veckans fullpoäng! Prova, prova!
Och ja, det var så långt jag hann den här omgången. Och när alla drinkarna var uppdruckna kom Lilla Tjocka på att han aldrig ska dricka alkohol mer för han ska bli helikopterpilot istället.
Så det var det. Hädanefter får ni vända er till någon annan om ni vill ha drinktestarblogg.
Tack för mig!
Nr 899.
Syrran skulle på fest. Någon behövde vakta barnen. Vi gört! skrek Lilla T, Andersson och jag unisont. Och Lilla T och jag tittade på varandra med en nöjd blick som sa exakt så här: Då kan vi ju passa på och låna duschen...
Vår dush funkar fortfarande inte. Och vi har börjat lukta. Illa. Så varje dusch vi kommer i närheten av är som en liten liten välsignelse.
Vi kom dit och vi hälsade på vaktningsobjekten. Vissa hälsade med mer engagemang än andra. Andersson med mest. Ett tag oroade vi oss för att hon glömt bort sitt ansvar som vaktare och trodde att det var för hennes skull vi samlats. Men efter att vi tagit henne åt sidan och pratat igenom situationen lugnade hon ner sig. Hon skulle vakta, det var inget snack om saken.
Jag klev in i dushen så fort jag kunde. Och duschade. Länge och varmt. Löddrade in både öron och tår. Dushade så varmt att varenda blodkärl expanderade till dubbel storlek och lyste i lilarött genom huden.
När jag klev ur dushen ville min storasyster passa på att ta en gemensam selfie. Hon tyckte att stunden var rätt. Alla tycker ju vi är så lika nu! Men jag kunde inte skaka av mig känslan av att det var något annat det rörde sig om...
Efter att min väna syster gett sig av tog Andersson sitt ansvar och tog ut de bägge vaktningsobjekten på promenad.
Alla får hålla i kopplet, det blir mest rättvist så! bestämde hon. Och vi löd.
När vi kom in från promenaden kände Andersson att hon gjort sitt och Lilla T fick ta över. Matlagning! Det kokades makaroner, skars grönsaker och tillverkades en jättegod sås med kvarg, olivolja och balsamvinäger som största beståndsdelar.
Efter vi fått i oss allt (ok, kanske blev det lite kvar av såsen) var det dags för lördagsgodisätning och filmtittning. Då steppade jag in! Den del av vaktandet som handlar om just godisätning är den delen av vaktandet jag gör bäst.
Så förflöt kvällen, och de bägge vaktningsobjekten somnade slutligen som små grisar i sina sängar.
Andersson, Lilla T och jag trippel-highfivade och klappade varandra på axlarna över vårt goda samarbete och våra perfekt kompletterande arbetsinsatser.
Nästa dag vaknade jag upp till följande sms:
Snipp, snapp, snut - så var sagan om barmvaktstrion slut!
Snipp, snapp, snut - så var sagan om barmvaktstrion slut!
Nr 898.
För några veckor sedan delade jag min fingertopp i två delar. Det gjorde ont.
Fingret blev ihopsytt och lite limmat. Häromdagen gick jag för att ta bort stygnen. Jag måste förvarna dig om att det inte är särskilt vackert ihopsytt, sa sköterskan. Och fel hade hon inte. Fingertoppen pekar liksom åt vänster. Hela fingret ser ut som i den där skräckfilmen då mördaren syr igen offrens ögonlock och sedan begraver dem levande. JAG hade kunnat göra det snyggare. Min systerdotter på 3 år hade kunnat göra det snyggare.
Jag funderade på att unna er en bild, men jag vet själv hur äckligt jag hade tyckt att det var. Levrat blod och skinn som lossnar är inte vackert. Ni får nöja er med att framkalla bilden i er fantasi.
Nr 897.
Fick ett paket. Paketet innehöll inte någon högtryckstvätt. Det innehöll sånt jag behövde.
Nr 896.
Vaknade av att A tog ett jämfotahopp från tröskeln och landade ungefär i höjd med min magmun.
Som jag gör varje morgon. Sedan klappas vi, kramas vi och biter lite på en leksak.
Det här med att ha hund. Så himla mycket bättre än jag någonsin kunde ana. Bara win hela tiden.
Nr 895.
För att vara ärlig ångrade jag mig rätt mycket på klippet. För att vara ärlig har jag inte haft page sen jag var femton. För att vara ärlig kände jag mig som en femtonåring igen. På det dåliga sättet.
Så jag tänkte att en dip-dye kanske skulle göra susen!
Allt som behövdes inhandlades; mörk färg till botten, ljusare färg till längderna. Nu skulle det bli nytt, tufft och vuxet! Och jag klenade i, sedan satte jag mig och väntade. Det såg ut ungefär så här:
Så rev jag fram mitt gamla fotoalbum och hittade...
Femton år. Exakt femton år och exakt samma färg.
Projekt Vuxnatillsig: fail.
Skit också.
Dagen efter upptäckte jag dock att om man lockar det, och alltid döljer halva ansiktet bakom något...
... så ser det...
...helt ok vuxet ut!
Jag kommer i framtiden alltid bära med mig något, förmodligen en bibel eller Nationalencyklopedi eller någon annan bok stor nog, att gömma halva ansiktet bakom.
Nr 894.
Vi hade en sjukt bra påsk. Överraskande bra. Och efter lång tids tråkigheter var "bra" precis vad som behövdes.
Jag inledde stark med att smyga runt om natten och stjäla blommor från ödeträdgårdar.
Och lät min hund nosa på sina relatives.
Vi tände ljus, drack vin...
... och lagade mat som tar lång tid att laga. Och åt den medan vi njöt av åsynen av mitt stöldgods.
Vi tog sovmornar.
Och åt frukost i sängen.
Till Anderssons stora...
... avund.
Vi hade på förhand bestämt oss för att ta tag i 80-talsheta gäststugan.
Så vi började med att plocka ut alla lådor...
... och plocka in dem på andra ställen igen,
Vi åt sillunch i det lustade huset.
Det fanns sol.
Snaps.
Och el sillo del dillo!
Vi rev väggar.
Och målade tak, lister och fönster.
Vi åt mat sent om nätterna...
... som var fantastiskt god.
Och vi somnade i soffan till dåliga filmer.
Andra dagar intog vi frullen här, på höjden.
Där vi snabbt noterade hur bra ljud fördas över vattnet och hur dålig musiksmak sommarstugeägarna på andra sidan viken verkar ha.
''Andersson kom på att hon gillade solen...
... och letade upp den så fort hon fick en chans.
Vi målade lite till...
... och vi grillade. Sent. Om nätterna.
Andra mornar åt vi frukost här. Här där det luktade nymålat och vi kunde beskåda vad vi åstadkommit.
Och så fick vi besök av våra favoriter!
Medan människorna fikade övade A på sitt Staffigaste flin. Det är till att börja bli tonåring.
Systerdöttrarna var modiga...
... för av hundrädslan märktes ingenting.
Syrran fick klippa till mig. Liksom jämna ut det lite. Sist hon gjorde den var jag 13 och hon lyckades klippa den ena sidan 3 cm kortare än den andra. Den här gången klarade hon sig bättre.
Niclas undervisade i olika ämnen...
... tillexempel om hur man bäst använder en högtryckstvätt..
... och var man borde gräva efter mask.
Även Lilla T blandade drinkar. De intogs i sol innan det var dags för...
... golvläggning.
Och poterdrickning kombinerat med föntermålning.
Andersson passade på att halka i färgen.
I slutet av påsken kom kiddosarna hem. Så vi grillade...
... och avslutade festligheterna med verandamåltid. Med mycket filtar.
Rätt bra, hörni. Och det var skönt. För nu är vi människor igen.
Nr 893.
Nu blir det drinkblogg, hörni!
Mitt bröllopsbloggsknarkande har lett mig in på avvägar. Avvägar med smak. Cocktailsmak.
Style me pretty living levererar cocktailsrecept som om det inte fanns någon morgondag, och vem är jag att neka ett smakprov?
Jag inledde med Wiskey Smash. El fabuloso! Och jag tänkte inte låta mig stoppas där, jag tänkte prova vidare. Och jag är inte den som inte vill dela med mig! Så. Här kommer redogörelse och recension av exakt 5 drinkar från nyss nämnda hemsida.
Som ni säkert noterar har jag inte tagit bilden nedan, det har SMP Living gjort. De har tagit några av de andra här under också. Ni kommer säkert se vilka.
Nr 1.
Den ultimata. Får 5 fyrar av 5 möjliga. Skulle kunna dricka den från morgon till kväll.
Lyckades inte fånga den på någon egen bild, men den såg ut exakt så där. Om inte smarrigare.
Dessutom lätt att blanda. Kan inte gå fel.
Nr 2.
Deras bild...
... VS min bild.
Helt ok. Värd en 4:a. Av Lilla T en 5:a.
Nr 3.
Deras bild...
... vs min bild...
Ehe. En kanske skulle mixat rosmarinen. En kanske skulle sett till så en inte behövde sila den mellan framtänderna. Men smakmässigt, en trea!
Nr 4.
Hörni, hur läskande ser den inte ut?
Hur många spännande ingridienser innehåller den inte?
Hur festlig är inte själva frukten?
Och hur kunde det resultera i en drink som smakade exakt ingenting?
Drakfruktsmargeritan får 2 av 5. Den var ju i alla fall inte äcklig. Den bara smakade ingenting.
Nr 5.
Kände mig extremt kritisk. Gillar ju inte bloodymary. Men se på bilden, hur kan något som ser så gott ut inte smaka fantastiskt?
Och visst hjälper det om man tänker "god tomatpasta" istället för "drink"?
Och i dens nästanfärdiga stadie, visst verkar den inte helt vidrig?
Och om porten man ska toppa den med har fått kyla sig i sjövatten - visst måste väl det bidra till känslan?
Och om man dricker den utomhus, efter en dags renovering - då måste den väl smaka?
Nej.
Bloodymary är äckligt. Hur många festliga ingridienser och känslolockelser man än adderar.
1 fisk av 5 möjliga.
Och det var det. Min så lovande drinkblandarkarriär slutade i ett antiklimax. Jag känner att jag måste återkomma i ämnet. Jag kan inte lämna det så här avsnoppat.
Nr 892.
Dag 158.
Hittade en lockande tidning i affären...
Med festliga mode-tips!
