Nr 833.
Så. Vi hälsade på våra nya grannar. De berättade att vanliga djur i området är:
1. Rådjur. (Visste vi redan)
2. Räv. (Visste vi litegrann)
3. Lodjur. (Visste vi inte alls)
4. Vildsvin. (VILDSVIN!) (Va FAN?)
(Betyder: Bland annat att jag i den här situationen förmodligen levde under ett reellt dödshot.)
Jag mådde bättre innan jag visste.
Nr 832.
Ja...
... vi har...
... börjat!
Inte en dag för tidigt.
Nr 831.
Ja, vi eldar mycket.
Nej, vi tycker inte att många ljus kan bli för många ljus.
Ja, det drar lite från fönstrena.
Ja, kidsen bor i kojor gjorda av tygväggar i vardagsrummet.
Nej, vi tycker inte att vi borde tända upp så vi ser.
Ja, vi är mest förtjusta i mörkt, murrigt och tweed
I fall någon undrade, alltså.
Nr 830.
Men när ljuset är släckt ser den ändå ganska hyfsad ut.
Fast å andra sidan...
... vem gör inte det?
Nr 829.
Hade ca 250st ljusblå plymer över. Gjorde en lampa. Den blev verkligen jätte... inte så fin.
Nr 828.
Och vad gjorde du i helgen?
Nr 827.
Jag har köpt min första möbel med någon. Alltså tillsammans med någon. En soffa. Och en fåtölj. En riktig soffa som vi ville ha, och inte den billigaste på Ikea. Vuxen nu.
Idag skulle soffan komma. Och fåtöljen. När bilden togs hade de inte kommit än. De väntades på. Det som fanns istället var en gungstol från Ikea och den röda fåtöljen som Bengt-Karl köpte.
Bengt-Karl var min farfars farfar. En man med stort skägg och liten ödmjukhet, enligt historierna. Han var storbonde och skitrik och han fick 7 söner. När sönerna blev stora fick de alla varsin bondgård. Vad döttrarna fick vet jag inte.
En gång lovade Bengt-Karl att skänka sten till församlingen så de kunde bygga sig en ny kyrka. Men så blev de osams, församlingen och Bengt-Karl, och han tog vagnen ner till sjön och körde ut stenarna på isen. När våren kom och isen smälte plumsade stenarna ner på botten.
Jag är inte säker på att vi har så vidare värst mycket gemensamt, Bengt-Karl och jag. Ja, förutom gener. Och fåtöljen så klart.
Nåväl, soffan skulle komma och Lilla T och jag spenderade en halvtimma i köket med att försöka komma ihåg hur den såg ut. Ingen mindes. Så det blev en överraskning. En positiv sådan. För nu är den här. Och den är mjuk.
Nr 826.
Är ni med oss eller mot oss?
Nr 825.
Gummistövlarna och jag. På vår första promenad.
Lite till vänster om mig och Gunmistövlarna står en säng. Till höger står en massagestol. Vi satte oss i den ett tag, jag och Gummistövlarna. Eller ok, det var inte sant. Där fick de inte vara med.
Massagestolen asså. Låter bättre än det är. Bristen på kommunikation med maskiner blir tydlig: Ok Massagestolen, jag är lite öm i ryggslutet, men på axlarna kan du ta i. Men den fattar inte. Den kör bara på.
Summan av kardemumman? Imorgon kommer jag promenera naken i Gummistövlarna. Blåmärkerna på min rygg kommer matcha.
Nr 824.
Tiden gick och det blev dags att tala om för folk vad som gällde. Så vi grejade med inbjudningar.
Vi beställde plymer.
Vi skrev ut inbjudningar.
Vi vek kuvert.
Vi knöt ihop plymerna med inbjudningarna, lade ner dem i kuvertet och vi satte en och annan stämpel.
Stora fjädrar i stora kuvert med många stämplar. La vieillesse et champagne!
Med avsändare. Man vill ju veta vem det är man ska fira.
Nr 823.
När vi väl hade säkertsällt att vi skulle få besökare på vårt kalas började vi greja med andra saker. Kläder tillexempel. Jag började greja med min klänning. Den med gott minne minns mitt moodboard.
Jag skissade.
Jag köpte rockringar. Jag sågade och tejpade och limmade. Jag drack drink.
Jag provade olika tygbitar på redan befintliga tygbitar.
Jag köpte saker.
Jag sydde i ganska mycket tyll.
Och jag provade olika varianter av volym i frisyren.
Det tog sin tid.
Det var kul exakt hela tiden.
Nr 822.
Ja. Vi fyllde ju år. Vi styrde ju upp en maskeradbal. Visst finns det bilder på den, vi hade ju en fotograf. Men bilderna är... kvar hos fotografen.
Idén till det hela föddes här. Exakt här. Och ja, efter att idén var vädrad var det bara att sätta igång med förberedelserna. Och vi grejade lite inför festen. Det här är vad vi grejade:
Vi köpte små fjärdar, guldiga pennor och turkosa papper.
Och vi grejade små savethedate-fjädrar.
Bilden vill luras er att färgerna på fjädrarna var ganska bleka, men sånna lur går inte ni på. Det vet jag.
'Vidare så grejade vi kuvert till fjädrarna. Eftersom kuvert är så jävulskt dyra att köpa så vek vi dem själva.
Vek och stängde med guldsigillslack. Emellan varven fick stämpeln vila på den hackade spenaten.
Sedan, när vi fått ihop en rejäl hög så skickade vi iväg dem. Stora kuvert med små fjädrar med små datum på. 21/9. Kalas!
Utan avsändare, så klart. Man vill ju inte avslöja allt i förhand.
Nr 821.
Tänkte att matchande stövlar och pidde måste vara drömmen. Beställde, fick hem, provade - upplevde drömmen. Kände mig nöjd. Funderade på gemensamma användningsområden.
...
Kände mig tveksam.
Tips mottages tacksamt.
Nr 820.
Fader Abraham, fader Abraham, fyra söner hade Abraham...
... ååå dom åt och drack!
... åååå dom drack och åt!
... ååå dom åt och drack!
... ååå dom drack och åt!
... ååå dom åt och drack!
... ååå dom åt och drack!
... å dom drack och åt!
... åååå....
.... ååå dom...
... ååå dom åt och drack! Och sen gjorde de så här:
Nr 819.
Hej Arbetsvecka! Jag tycker inte du är skitkul, men nu jävlar, nu gör jag dig! Ska bara dricka upp mitt kaffe först.
