Nr 979.
Uppdatering Nr 978:
Eftersom säljaren av Champagne Paljettklänning Med Släp helt och totalt missat att hen accepterat betalning via klarna-faktura, att jag betalat via Klarna-faktura och att Klarna skickat ett "du kan skicka prylen till Moa nu, vi har koll på stålarna"-mail samt att hen skänkt hela vinsten till Musikhjälpen har hen suttit med villfarelsen om att inte ha fått betalt och där med inte lagt Champagne Paljettklänning Med Släp på posten.
Och nu är det liksom lite försent.
Säljaren gör sitt bästa för att förneka faktum genom att inte längre vara nåbar via mail, men jag ser sanningen i vitögat:
Jag kommer inte kunna ha på mig Champagne Paljettklänning Med Släp på nyår. Och nyår är ju, som tidigare nämts, det ENDA tillfället då Champagne Paljettklänning Med Släp är ok att använda.
Betyder?
Att vi får ändra på det och styra upp något. Så här kan vi ju inte ha det.
Nr 978.
Så, nyår. Vad ska man göra på nyår?
För min del spelar det inte så särskild stor roll exakt vad man gör - själva poängen för min del är att få ha på sig så tjusiga kläder som möjligt. Det är ju liksom enda tillfället. Ingen annan fest eller högtid tillåter paljetter och strass i samma utsträckning. Tyvärr.
Så när Lilla Helikopterpiloten föreslog middag hemma hos sin bror la han till; ...och man får vara hur finklädd man vill.
Vi kör! Svarade jag och budade hem den här:
Paljettklänning med släp.
Jag kanske trots allt tog i.
Nr 977.
För två veckor sedan gick en vän bort. Alldeles för tidigt, alldeles för hastigt.
Det har varit svårt att hantera.
Förutom det uppenbart fruktansvärda i att en människa går bort för tidigt och lämnar sorg, saknad och ensamhet kvar, så har det varit svårt för mig att hantera att hon gick bort utan att vi hunnit sluta fred.
Nu är hon borta, och det enda jag kan tänka på är vilken positiv förändring hon gjort i mitt liv. Och att jag aldrig sa det.
Hon är den person som, bortsett från föräldrar och syster, haft störst inverkan i mitt liv. Utan henne hade jag till exempel aldrig arbetat som regissör. Hon gav mig möjligheter, mod och självförtroende. Och hon har funnits i mitt liv sen jag var 16 år. De saker hon gjorde och sa till mig har varit helt avgörande för den person jag blivit idag. Helt.
Men det vet hon inte om. För när vi skulle samarbeta skar det sig och vi lämnade varandra i irritation. Under året som gått har jag fått mycket insikter i mitt eget beteende och mina brister, och en kväll i höstas satt jag inne på hennes Facebook och tänkte att jag skulle skicka ett mail. Förklara att jag förstått mer om min del i varför det inte fungerade, att jag är ledsen för de delar där jag brustit. Sträcka ut en hand. Men så hittade jag inte formuleringen jag sökte, så jag skickade inget mail.
Och nu är hon borta. Och det gör vansinnigt ont att hon gick bort utan att veta hur tacksam jag är att hon funnits i mitt liv.
Nr 976.
Ja, det är för mycket.
Ja, det håller på att knäcka oss.
Men när jag inte är där.
Längtar jag ändå dit.
Och det måste ju vara ett gott tecken?
Bild nr 2 föreställer? Våra nya svarta stuprör som sitter där de ska, och det brun-orangea dräneringsröret som sticker upp en fucking meter bort.
Någon hade ETT jobb: att gräva ner dräneringen vid kanten av huset så att den sedan kunde kopplas ihop med stupröret.
Någon hade en jävligt dålig dag på jobbet.
Nr 975.
Just ja, vi har ju ett lusthus...
... och vad kan man hitta i vårt lusthus?
Jo, i vårt lusthus kan man hitta...
Nr 974.
Jag flyttade ifrån min lägenhet, sålde kylskåpet, tog pengarna och köpte tapeterna vi älskar men inte har råd med just nu...
... och satte upp dem i hallen. Överraskningssatteupp. Visserligen kom Lilla T hem mitt i uppsättandet, men ändå: en överraskning.
Det visade sig rätt snart att jag köpt en rulle för lite. Det kommer aldrig gå, sa Lilla Pessimistiska Ex Reklamaren. Men vad vet han om tapetsering? Ingenting, tydligen! För jag pusslade, letade, passade och vipps - hela rummet blev klart!
Förutom såna där ställen där det ändå ska vara lister.
Vi släckte ljuset, tände de stearinade och tittade på varandra och sa unisont:
"Men nu är vi väl nästan klara va? Nu känns det som ett riktigt hus! Nu är det inte så mycket kvar!"
Och så lutade jag mig mot dörrkarmen och kände en ilande vind i nacken.
"Du Lilla T, är det hål rakt ut här?"
"Ja."
Vi har lite kvar. Men hallen har fått ett lager färgglatt papper som vi gillar. Och det gör väldigt mycket för magsåret.
Nr 973.
Så, vad är det då egentligen kvar att göra på vårt lilla projekt?
Låt mig prata dig igenom det hela!
Vi börjar längst ut, på glasverandan. Eller Kvittensalen, som den i folkmun kallas då det är Kvitten som sett till att den fått panel och...
... färg på väggarna. I Kvittensalen är det: lister, fönsterfoder, dörr, installera el, dörrfoder och en vända till med färgpenslen kvar. Sen är det klart!
Innanför Kvittensalen hittar vi Elsas rum. Elsas rum är ett av de färdigaste rummen. Hon saknar bara lister, dörr, dörrfoder, fönsterfoder, glas i mellanfönstret och el.
Valters rum saknar mer. Förutom inredning saknar han lister, glas i mellanfönstret, el, färg på två av väggarna, dörr, dörrfoder och fönsterfoder. Men en tjusig soffa har han minsann!
Mellan barnrum och Kvittensal finns korridoren. Den behöver lister, tapeter, dörrfoder, fönsterfoder, dörrar, färg i taket och el. Samt någon form av trappa ner från vardagsrummet. Lilla skrubben innanför behöver bara el och hyllor och en dörr.
Vardagsrummet. Det tycker vi är rätt fint. Liksom acceptabelt. Problemet är bara att väggar golv och tak har visat sig bestå av ca 4 cm plank utan isolering så...
... här behöver vi bända upp och kasta ut det befintliga golvet, isolera under, lägga nytt golv, behandla golvet, isolera taket och sätta in nytt innertak, behandla taket, isolera väggarna, tapetsera, sätta lister, måla lister och sätta in dörrfoder, måla dörrfoder. Helst innan det blir minusgrader. Det vill säga: vi borde gjort det förra veckan.
Köket.
Eftersom det tillhör den gamla delen av huset så är det samma som vardagsrummet: Ta upp golv, isolera, lägga nytt golv, isolera tak, sätta nytt tak, isolera väggar. Och sen hade vi tänkt att göra om det ochså...
... vi vill ju ta ner mellanväggen och göra ett nytt kök. Fast i gammal stil. Installera kaminen vi köpt, bygga köksö, skaffa diskmaskin. Och sånt där. Men det har vi nog insett att vi kan glömma. Så det glömmer vi.
Befintliga badrummet.
Tanken var att göra om. Allt. Men så sa pengarna Stopp och belägg! och nu är planen: Måla golv och kakel, ta bort varmvattensberedaren, sätta dit ny dusch, byta handfat och skåp och spegel. Isolera golv och tak kan vi glömma, men få in ett nytt element som fungerar vore grymt. Och att få varmvattnet i duchen att fungera. Just nu är det jävligt iskallt.
Tanken var att göra om. Allt. Men så sa pengarna Stopp och belägg! och nu är planen: Måla golv och kakel, ta bort varmvattensberedaren, sätta dit ny dusch, byta handfat och skåp och spegel. Isolera golv och tak kan vi glömma, men få in ett nytt element som fungerar vore grymt. Och att få varmvattnet i duchen att fungera. Just nu är det jävligt iskallt.
Entréhallen.
Här behövs fönsterfoder, två dörrar, tapeter, hallinredning, en ny ytterdörr eftersom den nuvarande är skev och släpper in kalluft, lister och takfärg. Vi kommer sätta upp en vägg ca 30 cm framför fönstet så det blir en liten mellanpassage ner till sovrummet, detta för att den mest ljudkänsliga och lättretade av oss (jag) ska kunna sova även när resten av huset inte gör det.
Så har vi kommit till tvättstugan - vårat färdigaste rum.
En av ytterväggarna inte är isolerad och har stora hål, så vi måste isolera på utsidan och sätta panel, men annars - fucking färdigt!
The master bedroom.
Behöver ingenting. Det är klart så här. Vi gillar den råa stilen.
Eller så behöver vi: tapeter, lister, måla takbjälken, installera elen, införskaffa dörrar, sätta dörrfoder och fönsterfoder...
... och när det är fixat ska trappsteg ska trappstegas och bröstpanel bröstpanelas. Och hunden matas.
Innanför vårt sovrum har vi ett litet badrum. Vad som ska görast där? Allt.
Att det existerar har vi försträngt. Vi plockar fram det ur minnet nästa år. Eller året efter det.
Att det existerar har vi försträngt. Vi plockar fram det ur minnet nästa år. Eller året efter det.
Och jämte badrummet?
Walkincloseten. Den ska walkingclosetas, läggas golv i och sånt där ni vet. Inredas. Målas. Och eventuellt röjas lite i.
Walkincloseten. Den ska walkingclosetas, läggas golv i och sånt där ni vet. Inredas. Målas. Och eventuellt röjas lite i.
Och det var alla rum.
Men vi har mer än rum. Vi har Utomhus också.
Utomhus ska vi tillexempel sätta upp panelen på baksidan innan isoleringen blir förstörd.
Vi ska koppla in ytterbelysning.
Och vi ska städa. Jättemycket ska vi städa.
I alla fall en...
... två...
... tre...
... fyra...
... fem rejäla högar. (Och såga av vetilationsrören till reningsverket och fixa små hattar till det)
Och sen är det lite småhögar...
... här och där.
Så tänkte vi ju ha gräsmatta också. Så jorden måste köras ut. Och grus till gångar.
Vi skulle behöva en farstubro (obs! syns ej på bilden)...
Så tänkte vi ju ha gräsmatta också. Så jorden måste köras ut. Och grus till gångar.
Vi skulle behöva en farstubro (obs! syns ej på bilden)...
... och fönsterkarmar. Och kanske fönsterbläck innan fönstren blir förstörda av vätan.
Och så tänkte vi ju måla huset också! Fast det kan vi göra först till våren, så den aktiviteten kan vi styrka från magsårs-listan.
Vi skulle behöva sätta upp dörren till förrådet, och inreda så att vi kan använda det.
Och vi skulle behöva städa parkeingshögen och sätta upp belysningen en av oss råkat ramma tills den föll ner (inte jag). Och innan snön dimper ner skulle vi behöva hämta några lass grus och fylla ut vår väg som liksom hamnat på sniskan av alla tansporter.
Och så ska vi ju göra stentrappor av de där stenarna vi köpte.
Men sedan är det inget mer!
Eller jo, vi måste isolera taket och golvet i källarförrådet, för tydligen tål inte frysboxar att stå i temperaturer under 10 grader. Och ta ner två av fönstrerna i gästhuset och slipa till dem så att de går att stänga för nu glipar de med sisådär 4 cm, och det blir rätt kallt.
Men SEN är det inget mer.
Det gör vi på en helg va?
Det gör vi på en helg va?
Nej det gör vi inte.
Och det som stressar mig mest är följande:
Vardagsrummet. Lilla T är bättre på mig att njuta av det, jag är bara stressad. Kan inte tänka att vi har det rätt mysigt där inne som det är nu, utan tänker bara på att vi måste riva upp golvet och isolera NU eftersom vi inte har råd med så höga elräkningar som förra året.
Garderoben och hallen. Att inte ha någonstans att göra av kläder och prylar tar livet av oss. Låter kanske tramsigt, men att bo i ett total kaos gör en lättretad.
Trädgårdsstöket. Om vi bara får röjt i trädgården så vi inte lever i en soptipp så kanske det kan gå att känna någon form av lugn inför att vi faktiskt är i en process. Smutsen och stöket kommer bli min hjärtinfarkt.
Panelen på baksidan och isoleringen i tvättstugan. När den är gjord är huset liksom klätt. Klätt och varmt. Kom vilka minusgrader det vill.
Trädgårdsstöket. Om vi bara får röjt i trädgården så vi inte lever i en soptipp så kanske det kan gå att känna någon form av lugn inför att vi faktiskt är i en process. Smutsen och stöket kommer bli min hjärtinfarkt.
Panelen på baksidan och isoleringen i tvättstugan. När den är gjord är huset liksom klätt. Klätt och varmt. Kom vilka minusgrader det vill.
Jag tror, TROR, att när de punkterna är avverkade så kommer läget kännas annorlunda.
Och de hade inte varit några problem att fixa om vi hade haft pengar att betala hantverkare med (eller för den delen köpa material för), men nu är det inte så. Det är snarare så att markarbetet och VVS´en gick på 350 000 mer än vad som var "sagt" och de 350 000 var ungefär exakt vad vi hade räknat med att lägga på färdigställandet av huset.
Det är stora punkter för två amatörer att avverka. Två amatörer med jobb, skola och barn.
Så vi har helt enkelt bestämt oss att det är dags att fråga våra vänner. För vi behöver hjälp.
Vi behöver verkligen hjälp.
Det är stora punkter för två amatörer att avverka. Två amatörer med jobb, skola och barn.
Så vi har helt enkelt bestämt oss att det är dags att fråga våra vänner. För vi behöver hjälp.
Vi behöver verkligen hjälp.
Hjälp?
