Nr 147.






Jo kameran gick ju sönder. Den stod på bordet när jag sydde, och sen ville den inte starta mer. Objektivfel hette det tydligen. Jag tog med kameran till jobbet och lät alla som ville försöka rädda den. Särskilt min fotografkollega. Men alla suckade och sa "Nej du Moa, den där måste du nog lämna in, och det kan bli en dyr historia. Bättre köpa ny."
Så var jag hemma hos mina föräldrar över påsk. Ställde kameran på bordet och sa "Pappa, den har gått sönder". "Ajdå", svarade han. Sen gick jag på promenad och när jag kom tillbaka var kameran lagad.
Det där med pappor, det är rätt bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0