Nr 113.



Det fina med att ha spenderat en natt med bultande tinningar, klibbig kropp, torr mun och känslan av panik pressande bakom ögonen är att man kan sträcka ut handen efter telefonen och signalen får alltid svar. Det finns någon i andra änden. Och när man väl fått kroppen att lugna sig, reglerat temperaturen med filtar och panikdunkandet lagt sig tillräckligt för att man ska kunna somna några timmar, och personen i andra änden inte hört något på ett tag, så undrar den. Det finns någon som undrar.


Kommentarer
Postat av: Katten

puss!

2010-02-05 @ 23:48:21
Postat av: k

det är så det går till

2010-02-05 @ 23:48:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0