Nr 199.



Så kom söndagen och jag vaknade så otroligt glad för att jag levde och att jag inte ville kräkas. Hade sovit i ett dygn och vaknade klockan nio och var helt utvilad. Åt en smörgås utan att magen knorrade. Följde Mannen till jobbet. Promenerade genom parken. Gick i lövhögarna. Tittade på morgontrötta hundägare. Svängde in i affären på vägen hem. Kom hem. Bakade bullar. Och de blev: Helt perfekta.
Skrev till Mannen: Jag är nog redo för barn snart, för jag kan baka bullar.

Så lätt vänder det.


Kommentarer
Postat av: Karolina

Jag ska imorgon köpa mig en laxbakelse, bli magsjuk och hålla tummarna för att det vänder. Under tiden rabblar jag mitt mantra: "Livet är inte ute efter mig. Livet vill mig inget ont."

2010-10-03 @ 18:56:31
Postat av: Moa

Magsjuk är grejen. Efter ett dygns intensiv dödslängtar känns det så underbart härligt att kunna gå på toaletten och för en gångs skull sitta PÅ den. Man ser saker ur ett annat perspektiv, så att säga

2010-10-04 @ 19:57:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0