Nr 189.









Det vankades cirkus. Gratisbiljetter var fådda. Mannen och jag tog på oss våra bästa kläder och travade iväg utan att egentligen veta vad som väntade oss. Spännande tyckte vi. Djurrättsalliansen som stod utanför tyckte tvärtom. Djuren är stackars! Eftersom vi inte visste om de hade rätt eller inte ville vi helst se det med egna ögon innan vi avgjorde åsikt, så vi lät det inte hindra oss utan vi gick in. Dessutom när vi inte cirkusen - vi tär den, för vi har fått gratisbiljetter viskade mannen och vi ansåg vårt samvete vara rentvättat.
Föreställningen började. Det fanns clowner. Det fanns jonglörer. Det fanns orkester. Det fanns extremt homoerotiska akrobatnummer. Det fanns kvinnor i minimala trosor och män i bara överkroppar. - Det fanns med andra ord något för alla. Och ja, så fanns det ju djuren. Och så här efter föreställningen är jag villig att ge djurrättsalliansen en smula rätt. Elefanterna var trötta och sjölejonen malplace och så väldigt onödiga. Ingen faschineras längre av att se en livslevande elefant, alla ungar har redan varit i Thailand och sett dem i sin riktiga miljö. Det som fashinerade var människorna som gjorde saker som man inte trodde någon kunde göra.
På väg ut från tältet passerade vi den enorma barnvagnsparkeringen. Som det förmodligen enda barnfria paret på hela föreställningen var vi väldigt nöjda med att slippa ta med oss en vagn med tillhörande sockervaddshög unge hem. Som det förmodligen enda barnfria paret på hela föreställningen mötte vi upp våra vänner och tog en öl istället.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0