LockyerFox

Det var dags för tvåårskalas. Föremålet själv hade vässat huggtänderna och var så redo som ett fördelsedagsföremål någonsin kan vara. 



Många kände sig kallade. Få var utvalda. Momo Nattitti, Plä, mobo Vivvi, faffa, famo, moffa och gammo samlades på verandan i solen. Och ja, förstås: motter Moa. Såklart.



Lillasyster EllaBellaBella hade klätt sig i sina prickigaste strumpor, fådda av nyss nämnda moster.



Vi passade på att kramas lite, Ellan och jag. Eller ah, det var kanske mest jag som stod för kramarna. Ellan somnade som en stock.



Sen gjorde vi allt det där som man vanligtvis gör på ett helt ovanligt tvåårskalas; åt tårta helt utan mjölkprodukter, lyssnade efter havet i två påsäggshalvor, rensade ogräs i rabatterna på måfå, sondmatade, bakade sandkakor, smaskade på enzymer, pratade om Lola samt tittade så nära kameralinsen vi någonsin kunde.
När tårtan var slut, paketen upppackade och havet i äggen hade stillnat tackade jag och Plä för oss, satte oss på bussen och åkte hem. Om ett år är det dags igen: 3års kalas. Vi laddar!