Nr 276.




Det var dags för burleskfest. Sagotema sa inbjudan. Den fula ankungen, tänkte jag.
Så jag letade fram en gammal 60talskorsett och den där spetsen jag köpte en gång när jag var 18.



Sen nålade jag. Och nålade. Tills nålarna tog slut.



Då fick majblomman rycka in.



Det blev en tornyr. Som en svans. En ankungesvans. Plastsvanen fick hoppa upp och prova på platsen uppe på svansen.



Sen var det överdelstillverkningsdags. En ankunge, en ful sådan, är som vi alla vet inte vit. Den är lite mer sliten. Kanske lite brun. Så den vita fjäderboan fick åka ner i tevattnet.



Sen syddes den på i flera lager, i flera olika trådomgånger. Inte alla gånger lyckades jag så bra. Ganska många gånger trasslade jag ihop mig.



När boorna var fastsatta blev miniankorna placerade i luddet.



Håret blev rullat. Som en näbb. Om man har fantasi. Det har ni. Det vet jag.



Sen var det klart. Alla var glada och nöjda. Förutom svanen förstås. Den ville byta plats. Den ville helst se sig själv som pricket över i´et. Och vem är jag att neka.



Så, här är den då. Den fula ankungen.



Och faktiskt; en ganska nöjd ful ankunge.



Kommentarer
Postat av: Sara H

Men snygga, coola, kreativa, avundsvärt härliga människa!!! :D

2011-02-15 @ 21:20:54
Postat av: Martinsson

Tack. Fy fan vad snällt sagt, jag har haft en sån pisspissdag. Åh vad du muntrade upp mig! Tack!

2011-02-16 @ 19:40:12
Postat av: Tant Karolina

Moa, din gamla fluff-tutte! Så hmla himla fin du var! Och är. Forever and ever.

2011-02-17 @ 17:05:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0