Nr 253.


Efter jul kommer Nyår. Som sig bör. Förberedelserna för skiftet 10/11 inleddes
traditionsenligt med en vilketkalasskaviväljavarkommervifåutmestfesturkvällen
vilketpartajblirdetabsolutfestligasteochtänkomvimissarnågotherregudhurskavi
kunnavetaattviväljerrätt - ångest. Sen suckade vi och sa fuck festångest, vi käkar
middag istället.



Så vi samlades hemma i köket på Utlanda för middagslagning. Det hackades persilja
med fötterna tätt ihop...



... och vispades grädde med fötterna brett isär. Somliga stod ansvarskännande vid
spisen och hade koll på att plattorna hade rätt temperatur...



... medan andra hängde i vardagsrummet och lekte Grevinnan & Betjänten.



När persiljan var hackad och grädden fluffig bjöds det på nästandöda musslor i soppa. Inte så tokigt, tänkte vi och högg in. Glöm det, fräste musslorna och gav motstånd. Ingen mat är så god som den mat man får arbeta för! svarade vi hurtigt, men fick tillslut ge upp. Ner i grytan igen och dö!



Och de dog. Så vi åt. Och drack. Och diskuterade. Och gestikulerade. Precis som sig bör.



När man var så mätt så man trodde man skulle dö fick man spä ut det hela med gin&tonics. Gin&tonics är det bästa medlet mot matdöden. Det är sen gammalt.



Sen pästes det. På olika sätt. 



Klockan drog sig mot nytt år. Vi gick ut och halkade lite vilsekomna runt i snön innan vi hittade ett lämpligt gatuhörn att stå i. Där halades champagnen fram och nedräkningen inleddes.



Hurra!
sa vi vid passande tidpunkt. Fjuuutt! svarade raketerna.
Sen blev det förstacigarettenpååret-cigaretten. Och efter det blev det för kallt. Så vi gick in igen.



Väl inne väntade mer av det som fanns innan. Så vi vältrade oss en stund till, tills det
blev för mycket av det goda och det var läge att sova.



Nästa eftermiddag när vi vaknade fick jag en svag känsla av att gin&tonics visserligen
må ha en fantastisk effekt mot matdöden, men att de även kan ha en oväntad bieffekt.
Fast det är inget jag har bevis för så det är inget jag vill säga säkert, dessutom kan
nästandöda havsdjur ha den mest märkliga påverkan på en mage. Det vet alla.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0