LockyerFox

När läget är som det är är Simhopperskan inte sämre vän än att hon med myndig och kraftfull stämma säger: Nerru Moa, nu går vi till Kanolds och tar en varm brownie och pratar igenom det här. Och jag lyder. För en Simhopperska med den pondusen säger man inte emot. Så; vi pratar igenom - hela vägen, och sen vänder vi om och pratar igenom åt andra hållet ochså, och sen är vi tillbaka dit vi började. Fast på ett bättre sätt.
Och efter att jag på ett mycket moget och vuxet sätt närmat mig den heta potatisen SimhopperskanseventuellaStockholmsflytt genom att utbrista något i stil med Flyttar du till Stockholm tar jag fan livet av mig! och fått lugnande besked började livet kännas, inte roligt, men i alla fall lite lugnare igen.
Simhopperskan åt upp sin brownie, hela. Och halva glassen. Jag klarade bara min halva och lät glassen smälta ut och bilda pöl på assietten.