Nr 561.
Appråpå tema var ju jag och Simhopperskan och Den Lilla Spydiga på Tip the velvet med sagotema för ett ganska långt tag sedan. Men. Men däremot var det en bekant som sprang på en bild på mig och Simhopperskan tagen den kvällen och utlagd på fejan alldeles nyss. Och jag ba: Titta där är jag, jag ska tagga. Men no can do. Det gick inte att tagga. Lilla fotografen hade bestämt sig för att här fick det inte taggas hejvilt.
Så jag hade två val; antingen maila fotografen och fråga varför, eller bli hejdlöst irriterad. Jag valde det senare. Det är ju JAG på bilden och jag borde rimligtvis äga mig och därmed bilder där jag är avbildad. Så är det förmodligen inte. Jag äger förmodligen inte migsjälv i den utsträckningen. Fotografen äger mig med största sannolikhet mer. Så jag tänker hämnas och sno bilden. Använda den till allt som användas kan. Det får jag förmodligen inte. Förmodligen får bara fotografen använda mig. Men. Har jag ändå slagit mig in på den kriminella banan kan jag likaväl fortsätta.
Så här kommer den; Snobilden föreställandes mig som ful ankunge, samt Simhopperskans läckra axelparti. Inget smakar så gott som pallade äpplen, så njut hörrni!
Kommentarer
Svar:
Hej Fotografenutanförnamn! Jag tror att fotografen i fråga är lika sugen på att jag lägger ut dess bild som jag är på att den lägger ut bild på mig. Med det lilla undantaget att fotografens namn står nere i hörnet på bilden, medan jag inte kunde tagga mig själv i bilden som den lagt ut på facebook på mig.
Det var det som var själva kärnan av min text, det märkligt ojämna. Att jag inte har makt över bilder där jag medverkar, och att någon annan kan ta en bild av mig när jag inte märker det och äga min medverkan på bilden.
Jag vet att den får, och jag får inte. Jag vet det. Så jag vet att jag gjort fel. Och skulle fotografen ifråga känna sig upprörd och kränkt skulle jag naturligtvis ta bort den och be allra ödmjukast om ursäkt. Eftersom jag vet att jag inte har rätten på min sida. Skulle den däremot vilja ha 10 000 av mig för att jag lagt upp dess bild föreställande mig, med dess kontaktinformation på, på min blogg som läses av typ närmast sörjande, ja, då skulle ordet "överreagera" inte kännas så främmande. Men jag skulle ju få betala. Så klart. För jag har ju inte rätt till mig själv på bild.
Jag har ingen aning om det det du skriver är korrekt, jag vet inte vilka regler som gäller. Men om du är allvarlig med att en fotograf kan kräva mig på 10 000 för att jag lagt upp en bild den tagit, i en liten och privat blogg, så låter det som att de flesta fotografer skulle kunna arbeta med att fotografera vartannat år, och vartannat år spendera dagarna med att surfa runt på bloggar för att hitta sig själva och kräva pengar. Betydligt enklare arbete och betydligt bättre betalt för betydligt mindre ansträngnig. Varenda blogg är ju späckad med bilder taget av random fotograf, oftast utan ens källanvisning.
Om det är meningen "att jag ska använda den till allt jag kan" du reagerade på, så hoppas jag du märkt att jag tidigare i min blogg har en ganska raljant ton och jag antar att du förstod att den meningen är ganska ironisk. För vad ska jag använda den till? Projicera på väggen utanför mitt hyreshus så att alla bilar som kör förbi kan se? Trycka upp en egentillverkad tapet och tapetsera på jobbet? Nej, jag har inget att använda den till. Utan att lägga upp den här och diskutera förvåningen över att hitta sig själv men inte ha rätt till sig själv. Så, det behöver du inte oroa dig för.
Ha det gott!
Moa
LockyerFox
Trackback
