Nr 453.


En gång om året ringer jag och beställer jag ny medicin från min doktor i Hove. En gång om året är jag riktigt jävla kass på engelska.
Jag inbillar mig ha vissa färdigheter i språket då jag trots allt bott och jobbat i landet. I en delicatessdisk. Med mumlande tantkunder med dialekt från dinosaurietiden. Det klarade jag ju, det behärskade jag ju.
Men, traditionsenligt, inför varje telefonsamtal bryter svengelskafrossan ut och jag levererar uttal värre än kungen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0