Nr 765.
Ella, Mollvig och Mimmi kom förbi. Vi ville visa dem Solvik. De ville se. Vi ledde dem den finaste vägen, genom djungeln. Vägen var lång och snårig.
Men väl framme visade det sig vara mödan värt. Vi har ju nämligen en dansbana! Den provade vi...
... och sedan kollade vi upp om stenplattorna var några vidare värst bra banor för Blixten McQueen.
När stenplattor och dansbanor godkänts provade Lilla Tjocka och Ella piren...
... och verkade trivas ganska bra.
Medan Mollvig och jag höll oss i land. I skugga. Det kändes säkrast så.
Fast efter ett tag, när de tjatat tillräckligt, gav vi med oss. ÅKEJ då! Vi kommer väl då!
När vi hade fikat, provat, undersökt och inspekterat var det bara en sak som åtesrtod: Att testspringa verandan. Så det gjorde vi.
Och det gick...
... ganska...
... fort!
Sen åkte vi hem till Lilla Tjockas gamla hus. Körde BobbyCar, bråkade om vem som egentligen hade simglasögonen först samt tillverkade melondrinkar.
Och trillade. Ganska mycket trillade vi. I alla fall en av oss. Den yngsta.
Sedan grillade vi och sedan kom den svenska sommaren på riktigt. Så vi tackade för oss och gick in.
Dagen efter körde Lilla Tjocka gympaövningar för alla som kände sig sugna.
Intresset var blekt...
.... och medelåldern på deltagarna hamnade vid ca 3 år.
Klapp! Lyft! Hopp! Skutt! Vift! Vrid!
Sedan tog de gymnastiserande ett enda jättehopp och landade någonstans i en trädgårdskuddhög. Där fördes långa diskussioner om viktiga saker som rör livet. Sedan var det slut på det roliga och samtliga besökare åkte hem igen. Vi som blev kvar gav oss ut på nya äventyr, men dem får vi ta en annan gång.
Kommentarer
Trackback
