Nr 799.
Huset ja. Ska vi prata lite om det?
Det ska vi.
Eftersom jag bestämmer.
När man vaknar om mornarna ser det ut ungefär exakt så här:
Då hör man olika saker:
1, fåglar.
2. Löv som prasslar.
3, vågor som vågar.
4. Fiskar som hoppar.
Detta är något av det bästa med huset, att man hör saker. Naturen inside, liksom.
Sedan, när man väl vaknat kan man kika ut genom köksfönstret. Det gjorde jag idag, tillexempel. Då såg det ut så här:
Men vad är det för en liten klump på stenpiren? kan man tänka. Bäst att kolla efter!
Hoho, klumpen?
....?
Aha, det var bara min gungstol som jag kånkat ut för att sitta och äta frukost i! Tänk att jag hade glömt av det.
Om man vänder sig om när man sitter i gungstolen ser man det här:
Vårt hus, och alla våra ekar. Snart ska de bli gula och lite orange. Jag längtar efter det.
Idag, när jag satt i min gungstol och läste tidningen fick jag sälle av de här:
De ville ha smörgås. De fick. Vi blev kompisar.
Förutom soliga (och inte soliga) dagar finns det också kvällar i vårt hus. Kvällarna blir kolsvartare än kolsvartast eftersom inget ljus finns i närheten. Jag är inte kaxig då. Kvällarna kan se ut så här:
Eller så här, om man väljer att använda Lilla T´s kamera:
Utifrån ser det ut ungefär så här...
... och litegrand så här:
El myso.
Jag vet att människor brukar skrytläggaupp-bilder på olika sociala medier där de framhäver sitt mys för att verka extra lyckade och spännande trots att verkligeheten runt om bilden är allt annat än just lyckad och spännande. Jag vill framhäva att detta inte alls är ett sånt tillfälle. Det är bara sann och ärlig lycka över att ha kammat hem det finaste boet jag någonsin kunnat drömma om. Dessutom tycker jag aldrig att jag lyckas fånga finheten på bild. Det är så himla mycket bättre i verkligheten.
Så nu vet ni det.
Mer bilder är att räkna med. Ni slipper inte.
Kommentarer
Trackback
