Nr 868.
Eftersom vi faktiskt inte pratat något om julen. Och eftersom Lilla Tjocka Reklamaren går runt och säger jag längtar till jul igen, det är ett sånt himla bra hus att fira jul i! Och eftersom det faktiskt var den första Solviksjulen:
Vi kör en julsammanfattning!
Julen började dagen före med att de blivande hundägarna plöjde butikerna efter saker att köpa till sin hund. Det fanns saker vi gillade och saker vi inte gillade...
... och fler saker vi inte gillade.
Vi köpte ny gran eftersom vår gamla just gett upp taget om livet.
Och sedan började vi städa. Kl 23:00 23/12 började vi städa, för att vara exakt. För vår extrema tidsoptimism vann vi en signerad disktrasa av Uggla i P4. Nått ska man ju ha.
Dagen efter, på själva julafton, tände vi en brasa i vår spis, dukade fram kakor och kokade kaffe. Sedan satt vi där i våra pjyamasar. Jag ger Lilla T en ny pidde i morgonpresent på julafton. Det är liksom tradition. Så han i sin ny pidde, och jag i min nya. Nypiddad på julafton är viktigt.
Vi hade fixat godisbord. Godisbord är något av det viktigaste med julen.
Och trots sen start hade vi lyckats rätt bra med att röja upp det värsta.
Helt plötsligt knackade det på dörren och in kom våra gäster! De brakade rakt ner i soffan. Syrran multitaskade. Sedan kom de på...
... att de skulle arrangera ett familjefoto!
Ett ordnat och städat foto...
... framför den harmoniska elden...
... att skicka till sina nära och kära. Det gick bra!
Sen åt vi. Jul-åt.
En utav oss kände behov av att stå längst ut på piren och känna vattnet slå över fötterna.
Vi andra godkände tilltaget, men kände ändå att vi ville ha koll. Så vi kollade.
Sedan hittade vi andra, roligare saker att ha koll på.
Vi Kallade Anka och tog olika saker från godisbordet.
Och efter det kom god dammit tomten!
Det paketöppnades. Vissa fick assistans...
... och mostrar fick wiskey medans.
Det provades julklappar...
... och ryktet gick att min röst och tomtens röst varit ganska lika. Slump! sa jag.
En del paket innehöll peruker.
Alla ville prova!
Det, för vår familj, nya draget att öppna de julade klapparna före maten visade sig vara ett genidrag. Alla barn var lugna och nöjda!
Pysslande och ritande.
Så de vuxna kunde i lugn och ro inviga den nya traditionen; Julaftonschampagnen!
Medans julaftonchampagnen intogs var det matlagardags. Lilla T inledde.
Och fick snart hjälp av en fyraåring...
... med extremt koncentrerade fötter.
Plocka, plocka.
Blanda, blanda.
Kolla recept.
Mer majonäs!
Och sen var det klart: vårt julade bord!
'De vuxna fick mat.
Och alla var glada.
Vissa stoppades om...
... och de vuxna åt lite till.
Okok, jag ljög. De o-vuxna fick också mat, men de äter ju så himla snabbt de där små. Slurp, slurp! så är det klart. Ungefär som valpar. Så de hängav sig åt ritande och sovande medan vi vuxna fjäskade för smaklökarna.
Sedan somnade vi, i olika omgångar. Morgonen efter tog Lilla Tjocka och jag våra packade väskor, satte oss på ett flyg och hamnade i Norrland. Där såg det ut så här utanför fönstret. Hela. Tiden. Eller ah, inte mellan klockan 10:05 och 10:07. Då var det sol. Men resten av tiden!
Och inomhus såg det ut så här. I alla fall om man gick och bowlade. Det gjorde inte jag. Såklart. Eftersom jag är en så jävulskt dålig förlorare och kass på bowling.
Sen får man nog säga att det var slut på julen, och vi tog flyget hem igen.
Snipp, snapp, snut - så var sagan om julen 2013 slut!
Kommentarer
Trackback
