Nr 912.

 
Men jag var i alla fall och hälsade på min syster och kidsen när de hyrde en stuga vid havet. Förutom att träffa dem såg jag så enormt mycket fram emot att SOVA I BILEN! Vi har ju en Jeep. Som vi försöker sälja. Det som är positivt med den är A, att man tar sig fram överallt. B, att man kan fälla sätet, lägga in en madrass och sova som på värsta lyxhotellet! Nackdelarna är däremot: A, Man behöver sällan ta sig fram överallt. B, den är dyr. C, naturen gråter när jag kör ensam i den till Göteborg.
Nåväl. SOVA I BILEN! Fattar ni myset?
Nej. Det gör ni nog inte. Men jag gör, och det får räcka där. 
Så jag åkte dit, och hamnade på en parkering som var lite för öppen för mitt eget bästa. Kröp ner, kände mig en smula iakttagen, somnade. Vaknade kl 04:16 av: Öh, äre nån som söver i bilen!? Och hjärtklappning, alla sinnena på spänn och andanhållning. Som tur nappade inte polarna i killgänget på det faktum att någon sov i bilen. Som tur är lät de mig vara i fred. 
Tur. Det är det det handlar om. 
Nåväl, dagen efter satt jag på altanen med min yngsta systerdotter i knät och bevittnade en högst välspelad teater på gräsmattan framförd av de andra kidsen, när min syster knäppte det här fotot på oss:
 
 
Ah, vad fint! Men vänta nu, påminner det inte om något.... Jo! Kolla! Det här! För tre år sen. Samma Moa, samma Ella, nästan samma solstol. Fast med tre års mellanrum.
 
 
Och japp, en närmare studie visar att vi lyckades knäppa ett nästan exakt likadant kort, utan att mena det, med tre års mellanrum. Ja, förutom att jag var lite färggladare och Ellan lite skalligare på den tiden, så klart.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0