LockyerFox

 

Allra sist på bollen, och i absolut sista minuten fick jag efter mycket letande tag på en biljett till Krissy von D. Det var angeläget. Jag hade inte velat missa. Och varför hade jag inte velat missa?
För att världens finaste Sofie är med. 

Och då missar man bara inte. 

Det var lite oklart huruvida jag skulle klara att se hela föreställningen utan att ställa mig upp och skrytskrika: Jag känner henne! Vi har spelat teater ihop i hela vår uppväxt och hon har spelat huvudrollen i en pjäs jag skrivit! så fort Sofy visade sig på scen, men så här i efterhand kan jag meddela att jag klarade att hålla mig. Fast det rullade en stolthetstår längst med kinden i salongsmörkret.

Sofie var fantastisk. Såklart. 
Och när jag i pausen snavade över den ena torpamänniskan efter den andra, som alla har en stor varm plats i mitt hjärta, tänkte jag återigen på hur sjukt annorlunda mitt liv hade varit om jag aldrig vuxit upp med Torpa Slottsteater. Så sjukt annolunda. Och förmodligen sjukt tomt.

Jag hade en jäkla tur.